Att släppa taget

Den här rubriken kan passa in på så mycket i våra liv. Att släppa taget är verkligen inte alltid lätt. Det kan handla om de smärtsamma tillfällen när vi inte har möjlighet att hålla fast vid våra nära, då de lämnar oss för gott. Hur gärna vi än skulle vilja, så har vi inget annat val än att till slut släppa taget och inse att han eller hon inte kommer att finnas kvar på samma sätt som tidigare. Jag kommer längre fram att prata om tankar kring sorg, därför går jag inte djupare in på det här och nu.

Våra värderingar som vi burit med oss länge, är också välbekanta och trygga följeslagare på vår väg. Det är inte heller så lätt att släppa taget om dessa och samtidigt kasta sig ut i det okända. Att förändra gör ofta ont, även om det är till det bättre. Som exempel kan nämnas de gånger vi känt att vi borde gå vidare; lämna en destruktiv relation med missbruk eller misshandel som följd eller när vi gång på gång blir nedtryckta av någon vi håller av och ser som en mycket god vän, men ändå väljer att stanna kvar! För hur det än är så är tryggheten så viktig för oss. Vi vet vad vi har, men inte vad vi får. Att kapa banden är bland det svåraste som finns, men när det väl är gjort, känner du dig så mycket starkare.

Samtidigt ska vi värna om våra barn, förhållanden, vänner och arbetskamrater. En relation behöver vårdas, det är något att vara rädd om, men inte till vilket pris som helst. Inte så att vi offrar oss och blir en spillra av oss själva. Slutligen, det är nyttigt att stanna upp, tänka igenom och våga omvärdera våra egna tankar, så att vi inte fastnar i invanda mönster.

"Om du fortsätter att tänka som du alltid har tänkt, kommer du fortsätta att få det du alltid har fått"

Kommentarer
Postat av: Jennifer

Så sant mamma. Jag älskar citatet längst ned! Nästan lika fint som mitt favoritcitat: "Det handlar inte om att upptäcka nya vyer utan att se med nya ögon" Jag tycker de två hänger ihop :)

2009-02-17 @ 01:05:17
Postat av: Lina

Vad roligt att du börjat blogga! :)

2009-02-18 @ 13:37:04
Postat av: Jag

Tack flickor. Jag är livrädd för att jag börjat blogga. Vet inte riktigt om jag kommer in i det. Ja, Jennifer, det är sant att de båda hör ihop och det är fina citat.

2009-02-18 @ 21:56:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0