Kanske just nu... precis i detta ögonblick... föds ännu en familjemedlem in i denna familj. Min lillasyster drog för två timmar sedan iväg till BB efter att ha haft värkar i mer än 4 timmar. Tjurig ja, det har hon minsann alltid vara, så varför frångå ett recept som för hennes del funkar? Visst kan det vara falskt alarm, men efter att ha sett smärtan i tät följd så undrar jag. Hursomhelst så längtar och väntar jag, men som vanligt... OROAR mig! VARFÖR kan jag inte bara släppa dessa svarta moln som jag alltid envisas med att dra med mig? Inget blir bättre av det precis. Barn har kvinnor fått i alla tider, så det här är inget som är ovanligt eller konstigt på något sätt... men ändå något otroligt stort. När människor föds eller dör, så blir livet aldrig mer detsamma för nära och kära, det är ofrånkomligt. Så... jag vill i alla fall ta tillfället i akt och såhär lite i förväg hälsa vår efterlängtade bäbis, med arbetsnamnet "Jukka-Pekka" =), varmt välkommen till denna värld och till vår smått galna familj! Lycka till lillasyster och många kramar!